Ont skall med ont fördrivas! En armhävning per o-ord. Foto: CC-BY Per Hård af Segerstad

Svårare än väntat att sluta säga o-ordet

Vårt dagliga tal innehåller en hel del s k fyllnadsord. När du och jag pratar med varandra händer det troligen ganska regelbundet att det slinker in ett ”äää” eller ”mmm” eller varför inte ett lätt utdraget ”eeeeh”. Några lysande exempel på fyllnadsord som faktiskt är ord är ”typ”, ”liksom” och (det förhatliga, bloggarens anm.) ”vahettere”. Nu har det dykt upp ett till utfyllnadsord i mitt liv: det korta ”oj”.

Av anledningar som jag kommer in på lite längre ner i den här texten så kommer jag att få göra en armhävning inom kort.

Det här korta ordet gjorde sitt definitiva intåg i min vokabulär när S kom till världen. Helt plötsligt kunde ett enkelt ”oj” betyda så oerhört mycket!

  • ”Oj!” (S vaknar.)
  • ”Oj!” (S dreglar.)
  • ”Oj!” (S ställer sig upp.)
  • ”Oj!” (S sätter sig ner.)
  • Osv.

Efter att ha tonat bort lite under vårmånaderna gjorde det comeback med råge för några veckor sedan i samband med att S lärde sig gå. Då kände jag och H att vi måste agera. O-ordet ska inte få bli vårt vahettere! Den enda lösning vi såg på problemet var att straffa oss själva varje gång ordet passerar våra läppar. Genom gammal hederlig exercis ska det onda fördrivas!

Därav armhävningarna.

Varje gång jag säger ”oj” så måste jag göra en armhävning. En snabb genomräkning säger att den här bloggposten resulterar i sju stycken, eftersom jag typ liksom säger vahettere ordet i huvudet när jag skriver. Beach 2016 (typ), här kommer jag.

Sommarpratarna avnjuts bäst på riktig radio, med en kopp kaffe i handen, gärna på sommarstället. Foto: CC-BY Per Hård af Segerstad

Sommar, sommar, sommar

Sommarpratarna är igång, och då är det sommar på riktigt. Tyvärr har jag inte kunnat lyssna en sekund än, men hoppas kunna ta ikapp det inom kort. Är nyfiken på David Batras prat från igår (söndag). Ser också fram emot bland andra Johan Rockström (12 juli) och Nilla Fischer (13 juli). Och såklart lyssnarnas sommarvärd, zombieöverlevnadsexperten Herman Geijer 15 juli! Hela listan på sommarvärdar finns hos P1.

Apropå Sommar i P1 så använde jag och H den fantastiska signaturmelodin (”Sommar, sommar, sommar”) som utgångsmusik under vårt bröllop 2012. Fina minnen. Sten Carlberg fick till det fint den där sommardagen 1952.

Igelkott på besök under grillmiddag 12 juni 2015. Foto: CC-BY Per Hård af Segerstad

Rapportera om du sett en igelkott

Under kvällens grillmiddag dök det upp en lika oväntad som välkommen liten gäst: en igelkott! Den lilla krabaten var väldigt orädd och vågade sig nästan ända fram till bordet. Länge sedan jag fick chansen att skåda en igelkott i vitögat. Den verkade både pigg och i god form. Kul!

Naturskyddsföreningen håller på med ett projekt som syftar till att dokumentera igelkottens utbredning i Sverige genom att crowdsourca spaningar. Har du sett en igelkott på sistone? Skicka gärna in din spaning till Naturskyddsföreningen!

Efterlysning: har du sett en igelkott?

(Det är tråkigt att det inte finns någon finstilt text i formuläret som talar om vad de vill med ens kontaktuppgifter. Gissningsvis försöker de värva en som medlem inom en snar framtid. Jag tycker dock att det är tillräckligt enkelt att tacka nej till det, så jag bidrar gärna med kvällens kotte till registret.)

Memes vi minns VI: I made you a cookie

Mäh! Jag har ju inte haft med en bild på en katt i den här bloggserien än! Skandal. Här, nu är ordningen återställd.

"I made you a cookie... but I eated it." En katt är ju alltid en katt.
En katt är ju alltid en katt.

Film är bäst på bio, men ibland funkar det alldeles utmärkt att titta på den egna skärmen också. Foto: CC-BY Kenneth Lu, flickr.com

Kompisduo till Hollywood med svensk kortfilm

Som jag konstaterat tidigare så har det blivit en hel del efterdyningar av återträffen för några veckor sedan. Jag har till exempel grävt djupt i mina egna kartonger i källaren och hittat både det ena och det andra. Till exempel ett antal VHS-kassetter med minst sagt klassiskt innehåll. Jag säger inte mer än så i dagsläget, utan nöjer mig med att dingla det betet framför era giriga munnar medan allt konverteras till ett mer modernt format. Jag återkommer i ärendet, var så säkra.

Men det var inte det det här inlägget skulle handla om. Nej, nu ska det bli kortfilm. Och inte nog med det, det ska bli svensk kortfilm med inslag av både science fiction och skräck. Min gamla parallellklasskompis Marcus har, tillsammans med sin vapendragare Fredrik, skrivit och regisserat Reset. Det är ett nedslag i en alternativ verklighet som skapar fler frågor än den lämnar svar, men det är bland annat det som gör den så intressant. Hantverket är av högsta klass, från ljud och ljus till specialeffekterna – och inte minst själva storyn! Om du är det minsta intresserad av antingen kortfilm i allmänhet och/eller science fiction i synnerhet så rekommenderar jag verkligen en titt på Reset.

Jag är inte den ende som gillar vad duon Kryler/Åkerström har åstadkommit. Hollywood har fått upp ögonen för deras skapelse också. Den närmaste tiden kan jag tänka mig att de sitter på både ett och två möten med namnlösa höjdare på filmbolag. Vem vet, kanske kan det bli en fullängdare till slut? Jag vet inte vad ni andra tycker, men jag ser verkligen fram emot att se mer av detta. Kolla själva!