Jag har en teori om att personerna bakom Stonehenge byggde hela rasket som "en grej" när de fyllde 40. Jag vill ju inte vara sämre. Foto: CC BY Qalinx, flickr.com

All I want for my fyrtioårsdag is a platsbyggd bokhylla

”Exegi monumentum aere perennius.” *
– Quintus Horatius Flaccus

I princip allt latin jag kan har jag lärt mig av min barndoms Asterix. Många är de timmar jag suttit med näsan i en bok eller serietidning, och jag vill tro att jag lärt mig något längs vägen. Böcker och serietidningar har kommit att få en väldigt speciell plats i mitt liv. En såpass speciell plats att jag nu, inför min 40-årsdag, enbart har en önskan gällande födelsedagspresent: en platsbyggd bokhylla.

En barndomsdröm som går i uppfyllelse

Oanade möjligheter

Familjen Hård af Segerstad huserar sedan december 2015 i ett nybyggt radhus i pittoreska Hågaby i Uppsalas södra del. Det finns många charmiga detaljer i vårt hus, men en förtjänar ett särskilt omnämnande: den här väggen.

En vägg där det sticker ut trappsteg högst upp mot taket. Foto: CC-BY Hanna Hård af Segerstad
Charmig vägg, va? Det blir mer spännande, jag lovar. Foto: CC-BY Hanna Hård af Segerstad

Nu ser jag hur du tänker ”va?”. ”Sjukt vanlig vägg, faktiskt.” Och det har du rätt i. Och det är inte väggen i sig som gör det hela spännande, utan det som finns bakom väggen. Det syns såklart inte, men i hörnet där under trappan, bakom väggen, finns ett dolt utrymme. Egentligen är det tänkt som minimalt varmförråd för saker som används otroligt sällan. Det bevisas inte minst av att det är oerhört bökigt att ta sig in dit, via en motsträvig plåtlucka i städskrubben. Men det hör inte hit. En platsbyggd bokhylla är i sig en läcker detalj, och det går att göra en hel del fräna grejer redan med den. Men med ett dolt utrymme bakom hyllan öppnas en helt ny värld av möjligheter.

Jag säger det rakt ut: lönndörr.

En gång till. Lönndörr.

Hjälp mig uppfylla min dröm

Helt utan planering eller baktanke har möjligheten att bygga en bokhylla med lönndörr rasat ner i knät på mig. Mitt fyra-, elva-, femton-, nitton-, tjugofem- och trettioplus-åriga jag skulle aldrig förlåta mig om jag inte gjorde det bästa av den här godbiten. Därav dessa rader.

Vill du slå två flugor i en smäll och dels gratulera mig på födelsedagen och dels hjälpa mig förverkliga drömmen? I så fall får du gärna bidra till byggnationen! Alla som ger mig det här i present får sitt namn på en plakett i anslutning till bokhyllan – och dessutom självklart en gratis förevisning av det hela när det är klart! Jag kastar in en kopp av valfri varm dryck i det hela också.

Tack på förhand från mig, igår, idag och imorgon.


* Citatet i början av inlägget betyder ”jag har uppfört ett monument varaktigare än koppar”. Det är lite ditåt jag vill med min bokhylla. Ska det byggas monument någon gång ska det väl ske när en fyller 40.

Tre gröna lampor som signalerar att det finns en hel värld under fingertopparna. Foto: CC BY-SA nrkbeta, flickr.com

Jag delar min uppkoppling

Det här med internet, hörni. När vi flyttade in i vårt nya radhus var vi utan uppkoppling i några dagar. Det var inte så roligt. Det första jag gjorde när vi väl kom ut på nätet igen var därför att skapa ett öppet gästnät, så att eventuella grannar som var i samma internetnöd skulle kunna titta på skojiga katter igen. Inledningsvis hette nätverket något i stil med ”Välkomna kära grannar”, men efter lite funderingar insåg jag att här fanns chansen att delta i något större. Sedan någon vecka tillbaka har jag sällat mig till skaran som delar helt öppna gästnät med namnet ”openwireless.org”.

Öppen uppkoppling underlättar för många

Openwireless.org är en användarstyrd rörelse som bland annat ser en framtid där:

  • användaren ska ha dussintals öppna nätverk att välja mellan,
  • mobiltelefoner, klockor, kläder och andra uppkopplade grejer enkelt ska kunna ansluta till de här nätverken,
  • delande mellan uppkopplade användare sker i ännu högre grad än idag, och
  • en IP-adress inte längre används som det enda sättet att identifiera en användare och vi därmed kan anse delade nätverk vara en del av användares privatliv på nätet.

Genom att dela ut en del av vår uppkoppling hemma sällar jag mig till en växande skara internetizens som skriver under på ovanstående. Jag hoppas att den trenden växer ännu mer framöver.