Du vet den där stunden, när du lyssnar på en låt, och det är så himla bra, och basen ligger helt rätt och melodislingan flyger som svalor mellan husgavlarna en sensommarkväll och refrängen kommer precis så och så kommer det där partiet, eller den där droppen, eller de där noterna eller den där tonartshöjningen eller vad det nu är, den där biten som ger dig gåshud överallt längs armarna och benen och i skrevet och du tänker ”jag måste lyssna på den här biten en gång till bara en gång till bara en gång” och hur mycket låtmakaren än fått betalt så är det inte tillräckligt för just den där biten är bättre än allt annat och kommer överleva oss alla.
Du vet. Det där breaket som kackerlackorna kommer dansa till när vi människor bombat oss själva dit inte ens stenkakorna överlever. Det breaket.
Det finns ganska många sådana. Har jag märkt. Men några sticker ut lite extra i min bok. Så nu tänkte jag göra en lista. Det är min lista. Du behöver inte hålla med. Men du måste lyssna. För det här är bra skit. Håll i hatten. Nu kör vi.
”Pearls”
Artist: Thomas Rusiak
Album: The Magic Villa (2000)
Magiskt ögonblick: basen som spränger högtalarna vid 00.52
Ett intro som skruvar upp förväntningarna från start. Följt av Rusiaks karaktäristiska rap. När basen sedan kommer, då förstår jag varför jag envisas med att lyssna på den här låten på hög volym. Hela plattan lät vansinnigt annorlunda än allt annat när den kom i början på millenniet, så den tål att utforskas även så här drygt 20 år senare.
”The Age of Love (Watch Out For Stella Club Mix)”
Grupp: The Age of Love
Remixad av Jam & Spoon (Markus Löffel och Rolf Ellmer) (1992)
Magiskt ögonblick: när kicken kommer vid 02.44, efter ”move your body and dance with me”
Inte en drop som ordet tolkas år 2020, men troligen världens bästa trance-slinga. Ännu en bit som förtjänar att lyssnas på på hög volym. Gärna på natten.
”That Other Hip Hop Track vs. Here Comes the Hotstepper (a cappella)”
Artister: Bitch vs. Ini Kamoze
Album: Live at the Social, vol. 2 (1996)
DJ: Jon Carter (Monkey Mafia)
Magiskt ögonblick: ”You need to slow your speed, stop the nonsense!”
Att sätta en så här alltigenom klockren takt- och hållkäften-mix live på ett dansgolv skulle vara min högsta dröm om jag vore en DJ som hade högre ambitioner än att hejdlöst blanda allt möjligt från min eklektiska skivsamling genom att vilt slita crossfejdern fram och tillbaka. Jon Carter visar var skåpet ska parkeras, både med just den här mixen och resten av den här plattan. Skivan innan, del 1 av de legendariska mixarna från klubben Live at The Social, spelades in live av inga mindre än bröderna Tom och Ed Chemical. Och den är också sjukt bra, men den här, del 2, innehåller några av mina absoluta favoritmixar. Där just den här nog ligger i topp.
”9 to 5” > ”Eple”
Artister: Dolly Parton, Röyksopp
Album: As Heard On Radio Soulwax, pt. 2
DJs: 2 Many DJs (David och Stephen Dewaele)
Magiskt ögonblick: precis i mixen
Min musiksmak är… ändå rätt bred, törs jag säga. Jag har en gång mixat ihop Carolas ”Mickey” med Twisted Sisters ”We’re Not Gonna Take It” (lyssna på de båda introna så hör ni, de är ju som gjorda för att mixa mellan), så därför har jag åtminstone lite på fötterna. Men 2 Many DJs kliv från Dollys monstermegahit till Röyksopps svala breakbeat är minsann att ta det hela några steg längre. Level 100 DJ-skills i praktiken.
What Time Is Love (Live at SSL Mix) (Extended Mix)
Artist: The KLF
Remixad av Lifelike och Kris Menace
Magiskt ögonblick: se texten nedan
En ny favorit jag upptäckt under min period av hemmajobb (tack pandemin!) är Jennifer Cardini, en fransk techno-DJ som gästat bland annat Panorama Bar i Berlin och Burning Man i nevadaöknen. Hennes set från Funkhaus Berlin här nedanför har jag lyssnat på hur många gånger som helst. Den riiiiiktigt överfeta stunden kommer ungefär 32:40 in i klippet, när samplingen ”I wanna see you sweat” sparkar igång den episka KLF-dansgolvsvältaren ”What Time Is Love” i en alldeles ljuvlig remix av Lifelike och Kris Menace. Det här är ett dansgolv jag gärna befunnit mig på.
It’s Grim Up North (12″ A Side)
Artist: The Justified Ancients of Mu Mu
Singel: It’s Grim Up North (1991)
Magiskt ögonblick: se texten nedan
Svårt att begripa att den här nattsvarta musikaliska resan i norra England faktiskt var banbrytande när den kom. Det finns ett grumligt och skrapigt VHS-klipp från ett rave när DJ:n precis dragit igång en version av den här blytunga dansgolvsrökaren, och även om det är svårt att se individer i den stora folkmassan kan jag ändå ana lite av hur det känns i deras huvuden och kroppar. När kicken maler på och den skumma starktonstutan bryter in i den monotona basgången – då känner de nog att de lever. Den här biten är som gjord för att lyssna på utomhus i ett ljudsystem som hörs två mil bort en ljummen sommarnatt.
Skamlös självreklam: spana gärna in tishan jag gjort på det här temat.
Subzero
Artist: Ben Klock
Album: Before One (2009)
Magiskt ögonblick: egentligen från 00:00, men om jag ska vara petig från typ 04.00 när det svisch-ljudet kommer
Innan Ben Klock besökte den saligen avsomnade men i ljust minne bevarade elektroniska musikfestivalen Volt på Uppsala Konsert & Kongress 2009 satte arrangörerna ihop en spotifylista med godbitar från de som skulle spela. På listan fanns bland mycket annat den nysläppta ”Subzero” av Berghain-residenten Ben Klock. Det är ett litet under av enkelhet i all sin komplexitet. Enorm bas, men det är liksom bara början. Som så mycket annat i technoväg förtjänar låten ett ljudsystem som gör den rättvisa, men i brist på det duger ett par bra hörlurar. För jävlaridetsnuset vad det svänger. Jag har vid några olika tillfällen fått frågan om jag kan rekommendera en bra låt att testa kompisars hemmasystem med. Den här brukar dyka upp då. Och den har aldrig gjort mig besviken.
Boss Drum (Beatmasters Radio Mix)
Artist: The Shamen
Album: Different Drum (1993)
Remixad av The Beatmasters
Magiskt ögonblick: versen som börjar 02:12 (se nedan)
Jag har med viss sannolikhet min gode vän Erik att tacka även för den här upptäckten. Shamens original ”Boss Drum” från 1992 har också snurrat en del hemmavid, men den rotationen bleknar i jämförelse med remixskivan som kom ett år senare. Den här plattan har alltid kunnat få mig på gott humör. Drogförhärligande eskapism som idag närmast skulle kallas pop men som då var high life i ravekulturen. Titelspåret har här behandlats varsamt av The Beatmasters, en grupp som i slutet av 80-talet och början av 90-talet härjade rätt friskt på listorna i England, och som faktiskt är aktiva än idag. Imponerande bara det.
Notera särskilt versen som börjar 02:12, som skulle kunna vara skriven av någon som ville göra en jingel för 90-talets ravekultur.
[…] self explanatory planetary information is the situation
Mr. C (Richard West), The Shamen
With mystical rhythmic beats taking over and over and over
Moving with the sound
Altering your consciousness, nevertheless
will gain you access
To a techno tribal positively primal
Shamanic anarchistic archaic revival
På samma skiva finns även öronmaskarna1 Anglicism lånad av Kalle Lind, känd bland annat från podden Snedtänkt. Ebeneezer Goode (Beat Edit) och Phorever People (Beatmasters Heavenly Edit), som varmt kan rekommenderas även de.
Det snurrar i min skalle
Artist: Familjen (Johan T. Karlsson)
Album: Det Snurrar I Min Skalle (2007)
Magiskt ögonblick: ”stort, större än jag nånsin trott…”
Okej, nu blir det (ännu mer) personligt. Det är mycket möjligt att den här låten inte alls varit med på den här listan om det inte vore så att den spelade en så oerhört stor roll under mitt och Hannas bröllop. Inte nog med att vår för kvällen handplockade DJ vevade igång den just när vi nog var som allra mest mottagliga för den på dansgolvet (kanske runt midnatt, ingen aning, spelar ingen roll) utan för att våra fantastiska vänner Alva och Bo framfört den i kyrkan under vår vigselceremoni. Säga vad en vill om originalet (och det ska vi prata mer om snart), men deras akustiska version fick ögonen att svämma över och mungiporna att darra omväxlande av rörelse och av anspänningen i att le så brett.
Så. Här är den. Och stunden i låten kommer både när introt går över i kicken och när Familjen framför de episka raderna ”stort, större än jag nånsin trott – det snurrar i min skalle”. För det är musik som är stor som livet självt, och jag är så glad att jag alltid kommer förknippa den med en av mitt livs lyckligaste dagar.
Ungefär så här kul var det. Fast bättre:
Bubblare: Dernier Rendez-vous (Ron’s Piece) (Last Rendez-vous)
Artist: Jean-Michel Jarre
Album: Rendez-vouz (1986)
Magiskt ögonblick: när saxofonsolot börjar är tårarna nära
En annan av mina husgudar är den franske kompositören och arenasynthlegenden Jean-Michel Jarre. Han har varit aktiv precis hur länge som helst nu. Inför hans album ”Rendez-vous” samarbetade han med saxofonisten och astronauten Ron McNair. Meningen var att Ron skulle spela in sitt saxofonsolo ombord på internationella rymdstationen, vilket skulle gjort det till den första inspelningen av musik i rymden. Väldigt passande för en komposition av Jarre.
Tyvärr omkom Ron och hans medastronauter när rymdfärjan Challenger exploderade strax efter starten 1986. Så det blev inget solo från rymden. Men musiken lever kvar. I klippet nedan framför Jarre stycket 1986, efter olyckan. Oerhört rörande, och det är därför det får plats på den här annars väldigt dansinspirerade listan.
