Diskussionsregler

I dagens debattklimat kan jag tycka att det svingas lite för vilt. Om ord vore knytnävar så skulle det finnas ett stort antal friskt blödande debattörer där ute på barrikaderna. Tur att en verbal tjotablängare inte är detsamma som en knogmacka. Hursomhelst! Jag sprang på ett rätt bra flödesschema med några enkla förhållningsregler för hur man diskuterar. Originalet är på engelska, så jag har tagit mig friheten att översätta det hela. Om vi alla nu bara kan enas om att hålla oss inom ramarna för de här enkla instruktionerna så tror jag att det metaforiska blodet kanske kan sluta skvätta så förbenat. Varsågoda.

Vår diskussion

Tack för att du vill diskutera det här ämnet med mig! En diskussion är en dialog mellan människor, där deltagarna i diskussionen är villiga att ändra sina åsikter om det är klokt att göra det. Ibland blandar vi ihop ”diskussion” med ”debatt” eller ”föreläsning”. Sådana icke-diskussioner är ett rent slöseri med tid, eftersom alla inblandade parter är ovilliga att byta synsätt.

För att inte slösa bort vår tid får du gärna använda den här enkla guiden för att avgöra om vi verkligen kan ha en diskussion om det här ämnet.

Det går bra att ladda hem den här guiden som PDF också.

Flödesschema för diskussioner

Det här med att börja blogga (igen)

Jag har funderat på det här med blogg ett tag nu. ”Alla” gör det ju, mer eller mindre. Och har så gjort sedan sent 90-tal, verkar det som. Under min tid i den förra IT-bubblan (den som small med buller och bång cirka 2002) hade jag en hemsida där jag faktiskt plitade ner lite text i vad som skulle kunna klassas som en blogg. Detta innan uttrycket ”blogg” ens var uppfunnet. Lite stolt. Sedan dess har jag legat lågt på området. Fram tills nu.

Jag har ingen aning om var det här är på väg, men det känns rätt… fint? Bra? Det sägs att en av grundpelarna i det här med bloggande är att ha en genomtänkt strategi med det som skrivs. Helst verkar en behöva hålla sig inom vissa givna ramar och åtminstone försöka vara konsekvent när det gäller ämnen. Fan tro’t. Det gäller inte mig. Här kan komma högt och lågt. Spänn fast säkerhetsbältena, fäll upp stolsryggen, ge dig själv en kopp kaffe innan du serverar ditt barn. Nu åker vi.